Jag har i princip så länge jag kan minnas haft problem med att äta och aptiten har kommit och gått, man skulle kunna efterlikna min viktkurva som en heltokig bergochdalbana upp och ner konstant. Med tiden har det gått utför och jag har fått en väldigt skev självbild, och en väldigt skev bild på siffor speciellt när det är gällande min vikt. Det började egentligen redan i 7an när man hade det obligatoriska hälsosamtalet hos skolsköterskan, vägde ynka 35 kilo vilket i mina öron lät som en elefants vikt. Jag har såklart alltid varit medveten om att jag är liten och smal, svårt att missa när alla man träffar nämner det åtminstone 1 gång vid något tillfälle. 
Jag har i princip missbrukat Cola och Pepsi för att dämpa den där viktångesten men såklart fungerar det inte i längden utan har mer varit som en tändvätska som hållt ångesten och hetsen vid liv.
Med tiden har jag börjat få mer och mer ont i kroppen, muskler och leder ömmar dagarna i ända och jag är trött och sur nästintill jämnt när jag är under svält. Nu däremot har jag bestämt att det här året som jag ska ta tag i mitt liv och fortsätta bygga på mig själv är det dags att sluta dricka koffein (dvs cola och pepsi för min del, då jag inte dricker energidryck eller kaffe) och vinna tillbaka kontrollen, direkt första dagen då jag bestämde mig för iaf byta ut Pepsi och Cola mot fanta el liknande utan koffein kom aptiten direkt. Och helvete vad gott det är med mat, vill typ äta hela tiden, och jag är piggare och gladare nu och jag accepterar att min form inte ser ut som mitt ideal, men hur ska jag kunna förvänta mig att se ut som min dröm när jag knappt orkar sitta en längre stund utan att mina muskler ger upp på mig. Mitt första delmål är att nå stadiga 45kg, inte bara sitta och äta tills jag når dit utan faktiskt skaffa mig muskler så att jag orkar stödja mig själv för en gångs skull. Jag ska vinna över min egna kropp och ta tillbaka den så som det är menat att vara. 

Tips till alla, oavsett vikthets eller inte, sluta med det förbannade koffeinet. Du lurar dig själv att det får dig att må bra, men det gör bara att du mår sämre, och utan det inbillar du dig att du mår dåligt men i själva verket är det abstinensen du känner utav.